Autoklaver är extremt viktiga och används flitigt i sina respektive områden. De används i flera olika områden, och dessutom i olika syften. Den ursprungliga, och kanske främsta uppgiften den uppfyller är sterilisering av instrument, verktyg och liknande. Den uppfanns av en biolog som hette Charles Chamberland år 1879. Autoklaver har alltså funnits länge, och används som sagt flitigt än idag inom både sjukvård, forskning och industri bland annat.
Mer om autoklavens användning
Som sagt är autoklavens kanske främsta användning att sterilisera saker. I sjukvården steriliseras instrument, som skalpeller exempelvis. Detsamma gäller hos ögonläkare eller tandläkare, som också behöver sterilisera en del av sin utrustning. I forskning, kanske främst i biologisk forskning, är det också väldigt viktigt att i vissa lägen använda sig av en autoklav. Anledningen till att det är så viktigt att sterilisera utrustningen inom dessa områden är att döda mikrobiskt liv som bakterier och att få bort föroreningar. Det är otroligt viktigt i sjukvården för att förhindra infektioner hos patienter. Och det är otroligt viktigt i biologisk forskning för att få korrekta resultat i sina experiment.
En autoklav kan också användas till annat än sterilisering. Det används till exempel till härdning av plast, gummi eller andra material. De kan också användas i forskningssammanhang i andra syften än sterilisering, som till exempel att skapa en kemisk reaktion med hjälp av ett visst tryck.
Vi ska gå in lite mer på hur en autoklav fungerar.
Autoklav – så fungerar den
En autoklav har en cylindrisk kammare som lasten som ska steriliseras, eller annat, ska läggas i. I denna kammare skapas ett övertryck som i kombination med vattenånga ska skapa önskad effekt på lasten, vilket ofta är sterilisering.
Den här processen kan ske på två olika sätt. Det ena sättet är genom att först skapa ett förvakuum, vilket innebär att all luft sugs ut så att ett vakuum skapas i kammaren. Därefter skjuts ångan in med ett övertryck. Förvakuum används när lasten inte har en slät yta, utan är sträv eller har håligheter. Textil är ett exempel. Risken är annars att ångan bara trycker in och håller fast luften i håligheterna istället för att trycka ut den.
Det andra sättet är att ångan trycks in direkt, utan förvakuum. Ångan ska då pressa ut all luft. Detta görs om lasten har en slät yta, som till exempel en skalpell har. Då har ångan inga problem med att pressa ut luften, då den inte har någonstans att fastna.
Ofta är trycket när sterilisering görs 16 bar, och det görs under 3-15 minuter i 121-134 grader. Ju lägre temperatur desto längre tid, och vice versa. Temperaturerna, trycken och tiderna kan skilja sig när autoklaven används i andra sammanhang, som inom forskning eller industrin. I industrin har vissa autoklaver konstruerats för att kunna uppnå temperaturer på 300-400 grader.